Almi Företagarskolan

Gör rätt från början

Utrikeshandel är ett brett kunskapsområde, ett område av företagande som fungerar bäst för den som har erfarenhet, som vet hur man gör och vet var fällorna finns.

Just därför är det en god idé att ta hjälp där goda råd finns. Almi är en bra kontaktväg för dig som funderar på att bedriva handel över landets gränser. Ett samtal med Pontus på ALMI och Jassim på IFS-Rådgivning inom ALMI ger en översikt över ämnet med inriktning på nystartare och dig som ska börja med import, export eller handel inom EU.

Matolja som affärsidé

Det började med en liten livsmedelsbutik och är nu ett företag med omfattande livsmedelshandel och egenproduktion av matolja. Nummer två i landet när det gäller produktion av matolja. Haskal AB heter företaget. Historien om företagets utveckling är
spännande, naturligtvis för Khalil Hasans entreprenörskap, men också som en illustration till hur mycket man måste ta reda på för att bedriva handel över landsgränser. Just livsmedel är ett av de varuområden som är mest beroende av regler för hantering och handel mellan länder.

”Khalil Hasan kom till mig på IFS för många år sedan”, berättar Jassim på IFS-rådgivning. Khalil Hasan var drivande och ivrig. Han hade idén att ”bli stor på matolja – bli matoljekungen. Han hade redan lämnat butiken och startat import av livsmedel, även matolja. Vi satte tillsammans igång med att undersöka konkurrens, konsumtionsutveckling och andra marknadsförutsättningar. En affärsplan med budget gjordes klar. När vi förstått att förutsättningarna var goda bestämde sig Khalil Hasan för att starta egen produktion av matoljeprodukter. Import av livsmedel visste han redan en del om, nu skulle han ha ’en egen fabrik’. Det var mycket som skulle undersökas och ordnas: Lokaler som passade till livsmedelsproduktion; produktionsmaskiner; råvaruleverantörer; finansiering. Kommunens miljöförvaltning, Livsmedelsverket och banken är exempel på viktiga kontakter som vi tog. ”Det har varit en spännande tid tillsammans med Khalil Hasan” säger Jassim. ”Khalil har jobbat på med företaget och jag har stöttat upp med att ta många av myndighetskontakterna. Min tidigare erfarenhet av ett eget importföretag har jag ständigt nytta av i mina kontakter med kunder hos IFS.”

 

Gör rätt från början

Jassim och Pontus berättar om olika exempel på affärer där det hade varit bättre att ta reda på mer i förväg:

  • Företaget som importerade vitlök från Kina – produkterna kom till svensk hamn men fick stanna där. Importkvoterna var redan uppfyllda. 
  • Grossisten som importerade lampor som inte uppfyllde krav på CE-märkning. Lamporna fick inte säljas. 
  • Importören av leksaker – beroende på farliga delar i leksakerna tvingades företaget stoppa försäljningen. 
  • Ett annat exempel är godisimportören som inte tagit reda på att färgämnet var förbjudet. 
  • Att sälja däck med fälg till Jordanien gick inte alls. Det fanns regler som hindrade.
  • I Dubai kan det vara 50-60 grader i solen i juli. Det var ingen bra idé att leverera godis dit då. Efter några dagar i hamnen var det inte längre säljbart godis, det var något helt annat. Leverans i kylcontainer hade varit bättre. 
  • När hemelektronikföretaget lade beställning på produkter från Kina hade allt verkat perfekt, såväl teknisk funktion som pris. När varorna anlände och såldes i Sverige var kunderna däremot inte nöjda. Efter några veckor slutade produkterna att fungera. Leverantören i Kina hade sänkt sina produktionskostnader genom att byta ut en delkomponent, vilket blev förödande. I normala fall litar man på varandra, men hur säkerställer man kvaliteten hos leverantören?
  • Det svenska leksaksföretaget la ut tillverkning på ett företag i Kina. När träprodukterna kom i container, lagom till julförsäljningen, var de alldeles mögliga. För lite fuktabsorberande medel hade lagts i containern.
  • Exportföretaget skickade 19 lådor med värdefullt gods per lastbil. Bara 17 lådor kom fram. Transportörens försäkring gällde, men den räknas på godsets vikt och inte på godsets värde. Det blev en kraftig förlust för exportören som inte hade ordnat med en fullvärdesförsäkring.
  • Det lilla innovationsföretaget hade tagit fram en ny produkt. Ett företag i USA hörde av sig med en order på 100 000 kronor. Betalningsformen var dokumentinkasso, vilket liknar vårt postförskott. Köparen får tillgång till varorna när de betalt via sin bank. Fortfarande efter två månader hade varorna inte betalats och därmed inte lösts ut från tullen i USA. Exportören tröttnade och bestämde sig för att ordna returfrakt. Då visade det sig att varorna var sålda på exekutiv auktion av tullmyndigheten. Regler i USA tillät inte att varor blev liggande oförtullade hur länge som helst. Och, vilket man kunde gissa, det var importören som hade köpt varorna på auktionen, billigt. Var noga med valet av betalningsform!

Jassim och Pontus vill betona att det är viktigt att ta reda på i förväg vad som gäller, vilka regler som finns, så att man inte hamnar i problem. ”Vi ger gärna en kortfattad kunskapslista för den som ska komma igång med utlandsaffärer”, säger de.

GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN!

 
 
 
 

Almi Företagspartner AB
Om Cookies