Vad är moms och hur fungerar det för företagare?
Moms för företagare handlar om att förstå två flöden: den moms du betalar på dina egna inköp och den moms du tar ut av dina kunder. Skillnaden däremellan betalar du in till Skatteverket. Enkelt i teorin – och faktiskt ganska enkelt i praktiken också.
Moms – eller mervärdesskatt – är en konsumtionsskatt som betalas av slutkunden, men du som företagare samlar in den och betalar vidare till staten. Det är grundidén.
När du startar företag är momsregistrering något du behöver ta ställning till tidigt. Är du momsregistrerad får du ta ut moms av kunder, dra av moms på inköp och lämna momsdeklaration till Skatteverket.
Ingående moms – momsen du betalar vid inköp
Ingående moms är den moms du betalar när du köper varor eller tjänster till din verksamhet. Exempel: du köper en dator för 10 000 kr och betalar totalt 12 500 kr inklusive 25 % moms. De 2 500 kronorna är din ingående moms som du kan dra av i momsdeklarationen.
Det innebär att du inte bär den kostnaden själv. Du redovisar de 2 500 kr som avdrag, vilket minskar det belopp du ska betala in till Skatteverket.
Utgående moms – momsen du tar ut av dina kunder
Utgående moms är den moms du lägger på dina fakturor. Exempel: du fakturerar en kund 10 000 kr för en webbtjänst – med 25 % moms blir fakturan 12 500 kr totalt.
De 2 500 kr i moms tillhör inte dig utan ska betalas vidare till Skatteverket. Tänk på det som en genomgångspost – pengarna passerar ditt konto, men de är inte dina.
Momssatser 2026 – moms för företagare i praktiken
I Sverige finns tre momssatser. Vilken du ska använda beror på vad du säljer.
- 25 % – standardsatsen. Gäller de flesta varor och tjänster, till exempel konsulttjänster, kläder och elektronik.
- 12 % – gäller livsmedel, hotell och restaurang.
- 6 % – gäller böcker, tidningar och persontransporter.
En förändring skedde i april 2026: momsen på vissa livsmedel justerades. Driver du restaurang, café eller säljer livsmedel bör du kontrollera aktuell information hos Skatteverket.
Vissa tjänster är helt momsfria – det vill säga 0 % moms. Det gäller bland annat sjukvård, tandvård och utbildning. Säljer du inom dessa områden varken tar du ut moms av kunder eller gör avdrag för ingående moms.
När måste du registrera dig för moms för företagare?
Du måste momsregistrera dig när din omsättning överstiger 80 000 kr per år – det är gränsen som gäller 2026. Under den gränsen är registrering frivillig.
Passerar du gränsen under ett kalenderår ska du anmäla dig till Skatteverket utan dröjsmål. Väntar du för länge riskerar du att bli ansvarig för moms du inte tagit ut – det är en kostsam miss.
Registrering sker via Skatteverkets e-tjänst eller med blankett SKV 4620. Läs gärna mer om ekonomin i din verksamhet i vår guide om bokföring i enskild firma.
Frivillig momsregistrering – kan det löna sig?
Ja, det kan det. Säljer du framför allt till andra företag (B2B) är frivillig momsregistrering ofta en fördel – dina kunder är momsregistrerade och kan dra av momsen själva. Den stora fördelen för dig är att du kan dra av ingående moms direkt från start.
Nackdelen är mer administration: du behöver lämna momsdeklarationer och hålla koll på deadlines. Beroende på om du driver enskild firma eller aktiebolag kan administrationen se lite olika ut, men grundprinciperna är desamma.
Momsdeklaration – så redovisar du moms
Momsdeklarationen är den blankett där du redovisar utgående och ingående moms. Mellanskillnaden betalar du in – eller får tillbaka om du haft mer ingående än utgående moms.
Redovisningsperioden beror på din omsättning: månadsvis över 40 miljoner kr, kvartalsvis för de flesta små företag och årsvis under 1 miljon kr. Läs vår guide om bokföring för nybörjare om du behöver en grund att stå på.
Deadlines – när ska du betala in momsen?
Missa inte dessa datum. Förseningar kostar pengar.
- Månadsredovisare: Senast den 26:e i månaden efter redovisningsperioden.
- Kvartalsredovisare: 12 augusti, 12 november, 26 februari och 26 maj.
- Årsredovisare: Senast 26 maj.
Missar du en deadline får du en förseningsavgift på 625 kr plus kostnadsränta på det obetalda beloppet. Vid upprepade försummelser kan Skatteverket göra en skönstaxering – de beräknar då vad du ska betala in, och det brukar inte vara en låg siffra.
Moms vid handel med utlandet
Köper du tjänster från ett utländskt företag, till exempel en molntjänst, gäller omvänd skattskyldighet. Du redovisar då momsen i din egen deklaration som både utgående och ingående moms – ofta netto noll, men det måste ändå redovisas korrekt.
Säljer du varor till momsregistrerade köpare inom EU kan du fakturera utan moms, förutsatt att köparen anger sitt VAT-nummer. Exporterar du varor utanför EU är försäljningen momsfri oavsett om kunden är privatperson eller företag.
Säljer du digitala tjänster till konsumenter i EU-länder bör du titta på OSS-systemet (One Stop Shop). Det låter dig redovisa moms för alla EU-länder via en enda deklaration hos Skatteverket.
Vanliga frågor om moms för företagare
Måste alla företag registrera sig för moms?
Nej – bara om omsättningen överstiger 80 000 kr per år. Under den gränsen är momsregistrering frivillig.
Vad är skillnaden mellan ingående och utgående moms?
Utgående moms är den moms du fakturerar dina kunder. Ingående moms är den moms du betalar på dina egna inköp. Du betalar in mellanskillnaden till Skatteverket – eller får tillbaka pengar om ingående moms är högre.
Vad händer om jag missar att deklarera moms?
Du riskerar en förseningsavgift på 625 kr plus kostnadsränta på det obetalda beloppet. Upprepad försening kan leda till att Skatteverket gör en skönstaxering och beräknar summan själva.
Hur fungerar omvänd skattskyldighet?
Du redovisar momsen själv i din momsdeklaration istället för att leverantören tar ut den. Beloppet redovisas som både utgående och ingående moms i deklarationen.









